Hur fungerar andningen?
Vare sig det är genom näsan eller munnen, utan andning och utan syret vi tar upp, skulle vi inte kunna överleva. Men andningen består av mer än bara in- och utandning, som vi mer eller mindre medvetet uppfattar beroende på situationen.
Per minut andas vi in och ut ungefär sex liter luft. Denna luft passerar struphuvudet och stämbanden via luftstrupen till lungorna, där det livsnödvändiga gasutbytet sker i bronkerna och alveolerna (lungblåsorna). Syret som kommer in i lungorna med luften tas upp av blodet. I gengäld släpper vi ut koldioxiden som produceras i kroppen när vi andas ut. Totalt transporteras 500 liter syre via blodet till cellerna varje dag.
Andning är ett sofistikerat samarbete mellan helt olika muskler och muskelgrupper. Genom spänning ser vår viktigaste andningsmuskel, diafragman, tillsammans med mellankotsmuskulaturen till att bröstkorgen kan höjas. På så sätt får lungorna tillräckligt med plats att sträcka sig uppåt och framåt. Samtidigt drar diafragman ihop sig – vid korrekt, så kallad bukandning – och skapar ytterligare utrymme för lungorna nedåt. Så snart andningsmuskulaturen slappnar av igen kan den förbrukade luften andas ut avslappnat.
Yttre andning, inre andning?
Inom biologin skiljer man mellan yttre och inre andning. Yttre andning avser den process som sker vid lungandning, det vill säga gasutbytet. Den yttre andningen är för övrigt inte bara specifik för människor, utan för alla däggdjur, fiskar (via gälarna) och insekter (via trakéerna). Inre andning beskriver den biokemiska processen av cellandning eller upptaget av syre i blodet genom cellerna samt frisättningen av koldioxid från cellerna till blodet.
Hur andas man rätt?
Som en av de viktigaste kroppsfunktionerna styrs andningen av hjärnstammen och det autonoma nervsystemet. Därför är korrekt andning som en reflex och sker i sig helt avslappnat. Den som är spänd har svårare att andas. Har du någonsin försökt att uppmärksamma din andning? När man är spänd, krampaktig eller stressad infinner sig gärna en känsla av andnöd. Man ”andas ytligt”, diafragman kan inte expandera, den inandade luften stannar uppe och kroppen får för lite syre. Detta kallas även för höjningsandning. Följderna av denna felaktiga andning är trötthet och koncentrationsbrist och till och med matsmältningsproblem. När man är avslappnad eller trött, andas man omedvetet och framför allt djupt ner i magen. Detta är djupandning.
Rätt andning kan man lära sig. I vissa fall kan andningsterapi vara meningsfullt för att förebygga eller bota sjukdomar. I enskilda fall täcks dessa terapier även av sjukförsäkringen.
Varför är kroppshållningen viktig för andningen?
Den som sitter fel och böjd på stolen belastar inte bara ryggraden, utan klämmer också diafragman och magmuskulaturen. Detta förhindrar avslappnad och fri andning. I värsta fall leder detta inte bara till ryggbesvär, utan även luftvägarna belastas i onödan.
Samma sak gäller för muskelspänningar och stress på arbetsplatsen: man kan ibland tappa andan. Här hjälper rätt sittställning: man sitter rakt på en stol med händerna löst på låren. När man sitter bra, sänker man hakan mot bröstet tills man känner en sträckning i nacken. Samtidigt andas man långsamt och djupt in och ut genom magen. Förebyggande hjälper det naturligtvis om man även på kontoret använder en stol som främjar en rak, avslappnad hållning, som kontorsstolarna Swopper, Muvman eller 3Dee från Aeris.
