Vad är metaboliskt syndrom?
Metaboliskt syndrom är ett tillstånd som är en följd av permanent överätande, vilket går hand i hand med brist på motion. Metaboliskt syndrom kallas också för den dödliga kvartetten, eftersom det är en kombination av olika sjukdomar och symptom som, förutom rökning, anses vara de fyra viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar: bukfetma (övervikt runt magen), störd fett- och kolesterolomsättning (höga blodfettvärden), högt blodtryck och en patologiskt förhöjd blodsockernivå eller insulinresistens.
Vilka är symptomen på metaboliskt syndrom?
Typiskt för metaboliskt syndrom är övervikt med fettansamlingar framför allt på magen. Här finns officiella gränsvärden på högst 90 centimeter för män och 80 centimeter för kvinnor. Eftersom metaboliskt syndrom är en kombinationssjukdom måste minst två av de ovan nämnda faktorerna uppfyllas för en diagnos (blodfettvärden, arteriellt högt blodtryck, insulinresistens).
Hur utvecklas metaboliskt syndrom?
Metaboliskt syndrom upptäcks oftast mycket sent – och det är faran. De egentliga besvären och den livshotande hjärtinfarkten eller stroke inträffar först när arterioskleros (åderförkalkning) redan har utvecklats under flera år. Liknande är det med för högt kolesterol eller diabetes. Det är därför svårt för många patienter att acceptera ett diagnostiserat metaboliskt syndrom som en sjukdom och att vidta åtgärder mot det. En konsekvent läkarhjälp är därmed en förutsättning.
Hur behandlar man metaboliskt syndrom?
Vid ett diagnostiserat metaboliskt syndrom utgår en stor fara från följdskadorna: diabetes, hjärtinfarkt, stroke. Patienten kan alltså inte undvika att radikalt ändra sin livsstil respektive sina levnads- och kostvanor.
Det börjar med en viktminskning. Denna bör dock ske måttligt, det vill säga ungefär 10 till 15 procent inom de första tolv månaderna. Med fokus på kolhydratfattiga och fettfattiga livsmedel utvecklas en kostplan. För att motverka ett eventuellt högt blodtryck är i detta sammanhang också en reducering av salt viktig.
Behandling genom motion?
Förutom kampen mot fetma står motion på schemat. Den behandlande läkaren kommer att upprätta en träningsplan som består av konditionsträning och styrketräning. Dessutom kan patienten själv skaffa sig motion genom att, där det är lämpligt, avstå från bilen och gå eller cykla, ta trapporna istället för hissen, sitta rörligt på kontoret (t.ex. på en Swopper eller en 3Dee från Aeris) och generellt ta vara på varje tillfälle till rörelse.
Om risken för en hjärt-kärlsjukdom är mycket stor eller om ämnesomsättningen är mycket ur balans, kommer en läkare säkerligen att förskriva mediciner för att sänka förhöjda blodfetter, mot förhöjt blodtryck eller för att behandla insulinresistens.
