Vad är ledband och senor?
Ledband och senor gör det möjligt för oss att upprätthålla vår kropp och röra oss. Tillsammans med benen, musklerna och lederna bildar de människans stöd- och rörelseapparat. Att sitta, huka, ligga eller sträcka sig – utan ledband och senor skulle vi inte kunna röra oss. Ledband förbinder ben med varandra och stabiliserar leder. De består av fast, fibrös bindväv och bidrar väsentligt till rörelsestyrning och -begränsning. Senor förbinder muskler med ben och överför musklernas kraft för att möjliggöra rörelser. De är mer elastiska än ledband och spelar en avgörande roll för rörelseapparatens dynamik.
Hur många ledband och senor har egentligen människan?
Människokroppen har cirka 900 ledband och över 4000 senor. Det exakta antalet kan variera något individuellt, beroende på anatomiska särdrag eller avvikelser.
Vad är skillnaden mellan senor och ledband?
För att leder ska kunna röra sig friktionsfritt och inte skava mot varandra skyddas ledbenen av ett brosklager. Vid långvarig överbelastning, till exempel på grund av övervikt, sportaktiviteter eller felställningar, kan brosket slitas ut. Brosklagret blir alltså tunnare och tunnare tills det nästan helt försvinner. Då möts benändarna oskyddade, vilket kan orsaka avsevärda smärtor. Benstrukturen i ledområdet förändras. Rörelser är då endast möjliga med smärta. Ibland kan slitaget och deformeringen även leda till stelhet i lederna.
Artros smyger sig ofta på utan att den drabbade märker det. De degenerativa processerna i lederna leder inte alltid omedelbart till smärta. Första symptom kan till exempel även vara svårigheter att ställa sig upp eller obekvämt sittande.
Hur fungerar senor?
Senor består av parallellt löpande, tätt sammanfogade, kollagena bindvävsfibrer, som är sammanbuntade – liknande ett rep. Trots den utbredda uppfattningen är de dock inte stela, utan kan sträckas tio till femton procent i sin vävnadsstruktur. I obelastat tillstånd är de lätt vågiga och fungerar som en fjäder för att dämpa kraftöverföringen till benet.
För att kunna överföra muskelkraften till vårt i sig stela skelett och sätta det i rörelse, är senor å ena sidan sammanväxta med muskelfibrerna och fäster å andra sidan vid benen. På vissa ställen – som till exempel i vår handled – löper de vinklade över benutskott och utsätts för hög spänning. För att minska stark friktion mellan sena och ben vid rörelser, skyddas de av senskidor, vars vätska fungerar som ett smörjmedel.
När vi rör oss drar musklerna ihop sig först. Denna dragkraft överförs till senorna, som – jämförbart med trådarna på en marionett – överför rörelsen till benen. Som ett resultat kan vi till exempel lyfta vårt ben eller knyta vår hand till en knytnäve.
Hur fungerar ledband?
Medan senorna fungerar som kraftöverförare och gör oss rörliga, har ledbanden i uppgift att stabilisera och stödja våra leder. Ledband är bindvävsförbindelser mellan två ben och består i huvudsak av kollagen. Generellt är de endast lite elastiska, vilket gör att de lätt kan översträckas och då blir slappa eller till och med brister helt. Men de måste vara relativt oflexibla, för: ledbanden stabiliserar våra leder både inifrån och utifrån och begränsar deras rörlighet till ett funktionellt meningsfullt mått. På så sätt skyddar de mot översträckning av muskler och senor.
Smärta i senor och ledband
Skador på ledbanden kan uppstå både under sport och i vardagen och beror i första hand på snabba (roterande) rörelser. Om ledbanden sträcks utöver sin naturliga förmåga, till exempel om man trampar snett, kan de skadas. Typiska sportskador är till exempel stukningar eller ledbandsbristningar. Om en ledbandsskada inte behandlas kan det få allvarliga konsekvenser: Leder kan förbli instabila under lång tid och ytterligare skador kan uppstå.
Skador på senorna är ofta identiska med en senbristning. Man kan skära sig på en kniv eller en vass glasskärva och av misstag skära av senan. Men ofta sker också en plötslig och för stark sträckning av senan, varpå den brister. Denna så kallade senruptur kan t.ex. inträffa vid bollsporter. Om senan är helt avriven förstörs även förbindelsen mellan muskeln och benet och rörelsen blir nedsatt – en operation är då ofta oundviklig.
Mindre drastiskt är däremot en senskideinflammation. Om en sena överbelastas ensidigt eller överdrivet under en längre tid kan den bli smärtsamt inflammerad. Ofta är senornas ursprungs- eller fästpunkter drabbade och orsakar smärta vid varje rörelse. Senskideinflammationer i handleden är en typisk ”kontorsåkomma”.
Sittande arbete i kombination med brist på rörelse eller ensidig belastning/överbelastning leder ofta till svaga punkter som ofta underskattas under lång tid. En möjlig följd: översträckta ledband och förkortade senor kan, förutom spända muskler, ofta orsaka ryggbesvär.
Vad kan man göra för att ta hand om ledband och senor i vardagen?
Förutom regelbunden träning kan man även på kontoret göra mycket för sin kropp och därmed även för ledband och senor. Att undvika felaktiga hållningar eller variera sittpositionen hjälper till att stärka muskulaturen, stabilisera lederna och därmed avlasta ledbanden. Även träning av balans och koordination rekommenderas för att förbättra samspelet mellan muskulatur och rörelse.
Aeris aktiva sittmöbler utmanar och främjar intuitiv, naturlig rörelse. Aeris Swopper och Aeris 3Dee är till exempel tredimensionellt rörliga och anpassar sig alltid till kroppens naturliga rörelser. Genom att sitta aktivt-dynamiskt förblir lederna ständigt i rörelse. Det stärker ledband och senor, förebygger ledslitage och man gör automatiskt något bra för sin hälsa.
